Astma är en kronisk luftvägssjukdom som påverkar miljontals människor i Sverige. Vid astma blir luftvägarna inflammerade och svullna, vilket gör det svårare att andas normalt. Sjukdomen karakteriseras av återkommande episoder där luftvägarna drar ihop sig och producerar extra slem.
Det finns två huvudtyper av astma: allergisk astma som utlöses av allergen som pollen eller djurhår, och icke-allergisk astma som kan triggras av faktorer som kall luft, infektioner eller stress. Båda typerna kan variera i svårighetsgrad från mild till svår.
Sök omedelbar läkarvård om du upplever svår andnöd, inte kan tala i hela meningar på grund av andnöd, eller om dina vanliga astmaläkemedel inte hjälper. Kontakta vårdcentral för bedömning om du misstänker att du har astma eller om dina symtom försämras.
Att identifiera och undvika astmautlösare är avgörande för att kontrollera sjukdomen. Vanliga triggers inkluderar pollen från träd, gräs och ogräs, dammallergen, djurhår, kall luft och emotionell stress. Även stark lukt, parfymer och vissa kemikalier kan utlösa astmasymptom hos känsliga personer.
Håll ditt hem rent och dammfritt genom regelbunden städning och använd allergivänliga påslakan. Undvik tobaksrök helt och hållet, både aktiv rökning och passiv rökning, då detta kraftigt förvärrar astmasymptom. Luftföroreningar från trafik och industri kan också påverka andningen negativt.
Genom att aktivt arbeta med dessa förebyggande åtgärder kan många personer med astma leva ett normalt och aktivt liv med minimala symtom.
När astmasymptom uppstår akut är det viktigt att ha tillgång till snabbverkande läkemedel som kan lindra andnöd och bronkspasm. Reliever-läkemedel är designade för att ge omedelbar lättnad vid astmaanfall och ska alltid finnas tillgängliga för personer med astma.
SABA-läkemedel (Short Acting Beta Agonists) är förstahandsbehandling vid akuta astmasymptom. Dessa läkemedel verkar genom att slappna av muskulaturen i luftvägarna och öppna upp bronkerna, vilket gör det lättare att andas. Effekten kommer vanligtvis inom några minuter och varar i 4-6 timmar.
De vanligaste SABA-preparaten i Sverige är salbutamol (Ventoline, Airomir, Salamol) och terbutalin (Bricanyl). Salbutamol är oftast förstahandsval och finns i olika inhalatortyper för att passa olika behov och åldrar. Terbutalin är ett effektivt alternativ som fungerar på liknande sätt.
Rätt inhalationsteknik är avgörande för att läkemedlet ska nå lungorna effektivt. För dosaerosol-inhalatorer gäller följande teknik:
Akutmedicin ska användas vid behov, vanligtvis 1-2 doser vid symptom. Om behovet ökar till mer än 4 gånger per vecka bör kontrollbehandlingen ses över. Vanliga biverkningar inkluderar hjärtklappning, darrningar och huvudvärk. Sök akut vård om symtomen inte förbättras efter behandling eller vid svåra andningsbesvär.
Förebyggande astmabehandling är grunden i långsiktig astmahantering och syftar till att kontrollera inflammationen i luftvägarna. Controller-läkemedel tas dagligen för att förebygga astmasymptom och minska risken för astmaanfall.
Inhalerade kortikosteroider är förstahandsbehandling för persistent astma och den mest effektiva behandlingen för att kontrollera astmainflammation. Dessa läkemedel minskar svullnad och slemproduktion i luftvägarna, vilket förbättrar andningen och minskar känsligheten för astmautlösare.
De vanligaste ICS-preparaten inkluderar:
När enbart kortikosteroider inte ger tillräcklig kontroll, rekommenderas ofta kombinationsbehandlingar som innehåller både inhalerade kortikosteroider och långverkande bronkdilatatorer (LABA). Dessa kombinationer ger både antiinflammatorisk effekt och långvarig bronkdilatation, vilket förbättrar astmakontrollen betydligt.
Långverkande bronkdilatatorer som formoterol och salmeterol ska aldrig användas som monoterapi vid astma utan alltid i kombination med kortikosteroider för optimal säkerhet och effekt.
Astmabehandling hos barn och ungdomar kräver särskilda överväganden med anpassade doseringar och behandlingsstrategier. Målet är att uppnå optimal astmakontroll samtidigt som man minimerar biverkningar som kan påverka barnets utveckling och tillväxt.
Barn har olika farmakologiska behov än vuxna, och doseringarna måste anpassas efter ålder, vikt och sjukdomens svårighetsgrad. Inhalerade kortikosteroider förblir förstahandsbehandling, men med lägre startdoser och noggrann upptitrering vid behov.
För små barn som har svårt att använda traditionella inhalatorer är spacers (förlängningskammare) eller nebulisatorer ofta nödvändiga för att säkerställa korrekt läkemedelsadministrering till lungorna.
Säkerhet vid långtidsbehandling innebär regelbunden övervakning av tillväxt och utveckling, särskilt vid användning av kortikosteroider. Moderna inhalerade kortikosteroider har minimal systemisk påverkan när de används i rekommenderade doser.
En välfungerande astmahandlingsplan är avgörande för framgångsrik astmahantering. Den hjälper patienter att känna igen tidiga varningstecken och veta hur de ska agera vid olika situationer.
Regelbunden uppföljning hos läkare, vanligtvis var 3-6:e månad, säkerställer optimal behandlingsjustering och kontroll av astman. Under dessa besök utvärderas symptomkontroll, inhalationsteknik och behandlingseffekt.
PEF-mätare (peak flow) är värdefulla verktyg för egenkontroll som hjälper patienter att objektivt bedöma sin lungfunktion. Astmaskola och patientutbildning förbättrar behandlingsresultat genom att öka förståelsen för sjukdomen och behandlingens betydelse.
En personlig astmahandlingsplan ska innehålla daglig medicin, varningstecken att uppmärksamma och tydliga instruktioner för när och hur behandlingen ska justeras eller när vård ska sökas.
