Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtat inte kan pumpa blod effektivt nog för att tillgodose kroppens behov av syre och näringsämnen. Vanliga symtom inkluderar andfåddhet, trötthet, svullna ben och anklar samt minskad fysisk prestationsförmåga. Tidiga tecken kan vara andfåddhet vid ansträngning som gradvis förvärras.
Behandlingen av hjärtsvikt bygger på flera läkemedelsgrupper som arbetar tillsammans för att förbättra hjärtfunktionen och minska symtomen:
Livsstilsförändringar är viktiga komponenter i behandlingen, inklusive saltrestriktion, regelbunden men måttlig motion, viktminskning vid övervikt och rökstopp. Regelbunden uppföljning hos vårdgivare är nödvändig för att övervaka behandlingseffekt och justera medicindoser.
Högt blodtryck definieras som ett blodtryck över 140/90 mmHg vid upprepade mätningar. Det är ofta symtomlöst men ökar risken för hjärtinfarkt, stroke och njurskador betydligt. Riskfaktorer inkluderar ålder, ärftlighet, övervikt, för mycket salt i kosten, stress, rökning och bristande fysisk aktivitet.
I Sverige följer behandlingen etablerade riktlinjer där första linjens behandling ofta inkluderar ACE-hämmare eller ARB-blockerare. Kalciumkanalblockerare som Amlodipin, Felodipin och Nifedipin är också effektiva alternativ, särskilt för äldre patienter. När ett läkemedel inte räcker används ofta kombinationsbehandlingar:
Hemblodtrycksmätning ger värdefull information om behandlingseffekten och hjälper till att upptäcka vita rock-hypertoni. Kostförändringar med minskat saltintag, DASH-dieten och regelbunden fysisk aktivitet kan sänka blodtrycket betydligt. Regelbunden kontroll hos vårdgivare säkerställer optimal behandling och förebygger komplikationer.
Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till hjärt-kärlsjukdom i Sverige och uppstår när kranskärlen som försörjer hjärtat med blod blir förträngda. Symtom inkluderar bröstsmärta, andnöd, trötthet och obehag i arm, nacke eller käke. Vid hjärtinfarkt uppträder ofta intensiv bröstsmärta, kallsvettpning och illamående.
Läkemedel som förhindrar blodproppar är centrala i behandlingen. Acetylsalicylsyra används som förstahandsval, medan Clopidogrel och Ticagrelor ofta kombineras för optimal skyddande effekt. Dessa mediciner minskar risken för nya hjärtinfarkter genom att förhindra att blodplättar klumpar ihop sig.
Statiner som Atorvastatin, Simvastatin och Rosuvastatin är avgörande för att sänka kolesterolnivåerna och stabilisera plack i kranskärlen. Vid bröstsmärta används nitrater som Isosorbidmononitrat och Glyceryltrinitrat för symtomlindring.
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt omfattar:
Förmaksflimmer är den vanligaste formen av hjärtrytmrubbning där hjärtats förmak slår oregelbundet och ofta för snabbt. Detta kan leda till symtom som hjärtklappning, andnöd, trötthet och yrsel. Andra arytmier inkluderar förmaksfladder, ventrikulära takykardier och bradykardier.
Förmaksflimmer ökar risken för stroke avsevärt på grund av blodproppbildning i hjärtat. Warfarin har länge varit standardbehandling men kräver regelbundna INR-kontroller för att säkerställa rätt dosering. Nyare antikoagulantia som Apixaban, Rivaroxaban och Dabigatran erbjuder förutsägbar effekt utan behov av regelbundna blodkontroller.
Behandlingsstrategierna fokuserar på antingen att återställa normal hjärtrytm eller kontrollera hjärtfrekvensen. För rytmkontroll används mediciner som Amiodaron, Flecainid och Propafenon, medan frekvenskontroll uppnås med:
INR-kontroller vid Warfarin-behandling utförs regelbundet för att hålla värdet inom terapeutiskt intervall och minimera blödningsrisker.
Kolesterolhantering är avgörande för att förebygga kardiovaskulära sjukdomar. LDL-kolesterol, ofta kallat "dåligt kolesterol", bör hållas lågt, medan HDL-kolesterol ("bra kolesterol") bör vara tillräckligt högt. Triglycerider är en annan viktig blodfettstyp som påverkar hjärthälsan.
Enligt svenska riktlinjer ska LDL-kolesterol vara under 2,5 mmol/L för lågriskpatienter och under 1,4 mmol/L för högriskpatienter. Statiner är förstahandsval för kolesterolsänkning och doseras individuellt beroende på målvärden. Vanliga biverkningar inkluderar muskelsmärtor och leverenzymstegring.
Kombinationen av läkemedelsbehandling och livsstilsförändringar ger bäst resultat för att uppnå målvärden och minska risken för hjärt-kärlsjukdomar.
Primärprevention av hjärt-kärlsjukdom bygger på att identifiera och behandla riskfaktorer innan symtom uppstår. Rökavvänjning är den viktigaste åtgärden - nikotinplåster, tugummi eller receptbelagda läkemedel som vareniclin kan underlätta processen.
Fysisk aktivitet bör inkludera minst 150 minuter måttlig intensitet per vecka enligt svenska rekommendationer. Medelhavskost med mycket grönsaker, fisk, nötter och olivolja har dokumenterat god effekt på hjärthälsan. Stresshantering genom avslappningstekniker och tillräcklig sömn (7-8 timmar) påverkar också kardiovaskulär risk.
Framgångsrik prevention kräver långsiktigt samarbete mellan patient och vårdgivare, med individuellt anpassade mål och regelbunden uppföljning för att säkerställa bestående livsstilsförändringar.
