Kolesterol är en fettliknande substans som naturligt finns i alla kroppens celler och är nödvändig för normal kroppsfunction. Kroppen använder kolesterol för att producera hormoner, gallsyror och vitamin D, samt för att bygga cellmembran. Även om kroppen själv producerar det kolesterol den behöver, får vi också kolesterol genom kosten, främst från animaliska produkter.
Det finns två huvudtyper av kolesterol som transporteras i blodet. LDL-kolesterol, ofta kallat "dåligt kolesterol", kan bygga upp plack i artärerna och öka risken för hjärt-kärlsjukdom. HDL-kolesterol, känt som "bra kolesterol", hjälper till att transportera kolesterol från vävnaderna tillbaka till levern där det kan brytas ner.
Enligt svenska riktlinjer bör totalkolesterolet helst vara under 5,0 mmol/L, LDL-kolesterol under 3,0 mmol/L, och HDL-kolesterol över 1,0 mmol/L för män och 1,2 mmol/L för kvinnor. Behandling övervägs när kolesterolvärdena är förhöjda tillsammans med andra riskfaktorer.
Viktiga riskfaktorer inkluderar ålder, kön, rökning, högt blodtryck, diabetes, övervikt och ärftlighet. Obehandlat högt kolesterol kan leda till åderförkalkning, hjärtinfarkt, stroke och andra allvarliga hjärt-kärlkomplikationer.
Högt kolesterol kallas ofta för en "tyst sjukdom" eftersom det sällan ger några tydliga symtom i tidiga stadier. De flesta personer med förhöjda kolesterolvärden känner sig helt friska och märker inga förändringar i sin dagliga hälsa. Detta gör regelbundna hälsokontroller extra viktiga för tidig upptäckt.
Eftersom symtom ofta saknas är regelbundna blodprover den enda säkra metoden för att upptäcka högt kolesterol. Vårdcentraler i Sverige rekommenderar kolesterolkontroller från 40 års ålder, eller tidigare vid ärftlig belastning eller andra riskfaktorer.
Kolesteroltest utförs genom ett enkelt blodprov, vanligtvis taget från en ven i armen. För mest exakta resultat rekommenderas ofta 12 timmars fasta innan provtagning. Testet mäter:
Kontakta din vårdcentral om du har ärftlighet för hjärt-kärlsjukdom, andra riskfaktorer, eller om det gått mer än fem år sedan senaste kontrollen. Vid förhöjda värden kan läkaren ordinera lämplig behandling.
Statiner är den mest använda läkemedelsgruppen för behandling av högt kolesterol i Sverige. De tre huvudsakliga statinerna som förskrivs är simvastatin, atorvastatin och rosuvastatin. Simvastatin är ofta förstahandsvalet för många patienter, medan atorvastatin och rosuvastatin används när en starkare kolesterolsänkning behövs. Alla dessa läkemedel kräver recept och regelbunden uppföljning av läkare.
Statiner arbetar genom att blockera enzymet HMG-CoA-reduktas, som är avgörande för kroppens produktion av kolesterol i levern. Detta leder till en minskning av LDL-kolesterol (det "dåliga" kolesterolet) med 20-50 procent beroende på dos och typ av statin. Samtidigt kan statiner också höja HDL-kolesterol (det "bra" kolesterolet) något och sänka triglycerider. Effekten märks vanligtvis inom 2-4 veckor efter behandlingsstart.
Ezetimib är ett läkemedel som fungerar annorlunda än statiner genom att blockera upptaget av kolesterol i tunntarmen. Det används ofta i kombination med statiner när enbart statinbehandling inte ger tillräcklig kolesterolsänkning, eller som alternativ för patienter som inte tål statiner. Ezetimib kan sänka LDL-kolesterol med ytterligare 15-20 procent när det läggs till statinbehandling.
PCSK9-hämmare är en nyare läkemedelsgrupp som ges som injektion varannan vecka. Dessa läkemedel används främst för patienter med familjär hyperkolesterolemi eller de som inte når sina kolesterolmål trots maximal behandling med statiner och ezetimib. PCSK9-hämmare kan sänka LDL-kolesterol med upp till 60 procent och kräver särskild ansökan för subvention i Sverige.
Kolesterolmediciner ska alltid tas enligt läkarens anvisningar. Statiner tas vanligtvis en gång dagligen på kvällen eftersom kroppens kolesterolproduktion är som högst nattetid. Startdosen är ofta låg och justeras gradvis uppåt baserat på kolesterolvärden och tolerans. Ezetimib kan tas när som helst på dagen, medan PCSK9-hämmare administreras som subkutan injektion varannan vecka.
De vanligaste biverkningarna av statiner inkluderar muskelsmärtor, huvudvärk och mag-tarmbesvär. Sällsynta men allvarliga biverkningar kan vara muskelnedbrytning (rabdomyolys) och leverpåverkan. Patienter bör kontakta läkare vid ovanliga muskelsmärtor eller mörk urin. Regelbundna blodprover för kontroll av lever- och muskelvärden rekommenderas, särskilt under de första månaderna av behandling.
Statiner kan interagera med flera andra läkemedel, vilket kan öka risken för biverkningar. Viktiga interaktioner inkluderar:
Omega-3 fettsyror, särskilt EPA och DHA som finns i fiskolja, kan bidra till att sänka triglycerider och har antiinflammatoriska egenskaper. Receptfria fiskoljetillskott finns i många styrkor på svenska apotek. För optimal effekt rekommenderas 1-3 gram omega-3 per dag, men högre doser bör diskuteras med farmaceut eller läkare. Kvaliteten på fiskoljetillskott varierar, så välj produkter från välkända tillverkare.
Växtsteroler och stanolesters är naturliga ämnen som kan blockera kolesterolupptaget i tarmen på liknande sätt som ezetimib, fast i mindre omfattning. Dessa finns som tillskott eller i berikade livsmedel som margarin och yoghurt. En daglig dos på 2-3 gram växtsteroler kan sänka LDL-kolesterol med 6-15 procent. De är säkra för de flesta personer men kan minska upptaget av fettlösliga vitaminer.
Röd risjäst innehåller naturligt monakolin K, som har liknande effekt som statiner. Tillskott med röd risjäst kan sänka kolesterol med 15-25 procent, men dosering och kvalitet varierar mycket mellan produkter. I Sverige finns standardiserade produkter på apotek. Röd risjäst kan ha liknande biverkningar som statiner och bör användas med försiktighet av personer som redan tar kolesterolmedicin.
Lösliga fibrer, särskilt beta-glukan från havre och psyllium, kan bidra till kolesterolsänkning genom att binda gallsyror i tarmen. Detta tvingar kroppen att använda kolesterol för att producera nya gallsyror. Fibertillskott kan sänka LDL-kolesterol med 5-10 procent när de tas regelbundet. Börja med låga doser och öka gradvis för att undvika mag-tarmbesvär.
Receptfria kolesterolprodukter har begränsad vetenskaplig dokumentation jämfört med receptbelagda läkemedel. Effekten är generellt mindre och mer variabel mellan individer. Kvaliteten kan variera mellan tillverkare, och dosering är inte alltid standardiserad. Vissa produkter kan påverka upptaget av andra läkemedel eller näring. Det är viktigt att komma ihåg att receptfria alternativ sällan är tillräckliga för personer med kraftigt förhöjt kolesterol eller hög kardiovaskulär risk.
Innan du börjar med receptfria kolesterolprodukter är det viktigt att diskutera med farmaceut på ditt lokala apotek. Farmaceuten kan hjälpa till att bedöma vilka produkter som är lämpliga baserat på dina aktuella mediciner, hälsotillstånd och kolesterolvärden. De kan också ge råd om dosering, timing och potentiella interaktioner. Kom ihåg att receptfria produkter inte ersätter regelbundna kolesterolkontroller och läkarkonsultationer för personer med förhöjt kolesterol.
Mediciner mot högt kolesterol fungerar bäst när de kombineras med hälsosamma livsstilsförändringar. Även om du tar kolesterolsänkande läkemedel är det viktigt att fortsätta arbeta med din livsstil för att uppnå optimala resultat.
Minska intaget av mättat fett som finns i rött kött, smör och feta mejeriprodukter. Undvik transfetter som ofta förekommer i bearbetade livsmedel och bakverk. Välj istället:
Regelbunden fysisk aktivitet höjer det goda HDL-kolesterolet och förbättrar den totala kolesterolbalansen. Sträva efter minst 150 minuter måttlig aktivitet per vecka. Redan en viktminskning på 5-10% kan ge märkbara förbättringar av kolesterolvärdena.
Rökstopp förbättrar HDL-kolesterolet och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom betydligt. Begränsa alkoholintaget och utveckla strategier för stresshantering, eftersom kronisk stress kan påverka kolesterolnivåerna negativt.
Behandling av högt kolesterol kräver regelbunden uppföljning och långsiktigt engagemang för att uppnå och bibehålla hälsosamma kolesterolvärden.
Efter att ha påbörjat kolesterolbehandling bör blodprover tas efter 6-8 veckor för att utvärdera effekten. När stabila värden uppnåtts räcker det vanligtvis med kontroller var 6-12:e månad. Tecken på framgångsrik behandling inkluderar sänkt LDL-kolesterol och förbättrad totalkolesterol/HDL-kvot.
Medicindosen kan behöva justeras baserat på blodprovssvar, biverkningar eller förändringar i hälsotillstånd. Det är avgörande att:
Forskning utvecklar ständigt nya behandlingsalternativ, inklusive PCSK9-hämmare och kombinationsterapier, som kan erbjuda ytterligare möjligheter för patienter som inte når målvärden med konventionell behandling.
