Depression och ångeststörningar är bland de vanligaste psykiska hälsoproblemen i Sverige. Depression kännetecknas av ihållande nedstämdhet, intresselöshet och energibrist, medan ångeststörningar innebär överdriven oro, rädsla och fysiska spänningssymptom. Dessa tillstånd påverkar miljontals svenskar och kan ha betydande inverkan på livskvalitet, arbetsförmåga och sociala relationer.
Vanliga symtom på depression inkluderar djup sorgsenhet, sömnstörningar, aptitförändringar, koncentrationssvårigheter och i svåra fall självmordstankar. Ångeststörningar kan visa sig genom hjärtklappning, svettningar, andnöd, muskelspänningar och undvikandebeteenden. Diagnos ställs av läkare eller psykolog genom klinisk bedömning och standardiserade utvärderingsverktyg.
Läkemedelsbehandling är ofta effektiv för både depression och ångest, särskilt i kombination med psykologisk behandling. Svenska läkare förskriver olika typer av antidepressiva och ångestdämpande mediciner beroende på symtomens svårighetsgrad och patientens individuella behov.
Antidepressiva kan orsaka illamående, huvudvärk, sexuella biverkningar och initialt ökad ångest. Ångestdämpande mediciner kan ge dåsighet och beroendeproblematik. Regelbunden uppföljning med läkare är nödvändig för att justera dosering och övervaka behandlingseffekt.
Forskning visar att kombinationen av läkemedel och psykoterapi, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT), ger bäst resultat. Denna integrerade behandlingsmetod är tillgänglig inom både svenska landstinget och privata vårdgivare.
Bipolär sjukdom är en komplex psykisk störning som drabbar cirka 1-2% av Sveriges befolkning. Typ I-bipolär sjukdom innebär fullständiga maniska episoder som varar minst en vecka, ofta följda av djupa depressioner. Typ II-bipolär sjukdom karakteriseras av hypomaniska episoder (mildare mani) och återkommande depressiva perioder. Denna livslånga tillstånd kräver kontinuerlig medicinsk övervakning och behandling.
Under maniska episoder upplever patienter förhöjd energi, minskat sömnbehov, grandiosa tankar, snabbt tal och riskabla beteenden. Depressiva episoder vid bipolär sjukdom är ofta djupare än vid unipolär depression, med extrem hopplöshet, energibrist och funktionsnedsättning. Snabba stämningsväxlingar mellan dessa episoder är karakteristiskt för sjukdomen.
Behandling av bipolär sjukdom fokuserar på att stabilisera stämningsläget och förebygga framtida episoder. Svenska psykiatriker använder flera kategorier av stämningsstabiliserande mediciner:
Behandling av bipolär sjukdom kräver individuell anpassning och regelbunden blodkontroll, särskilt vid litiumbehandling. Kombinationsbehandling med flera mediciner är ofta nödvändig för optimal stabilisering.
Psykotiska störningar kännetecknas av en förändrad verklighetsuppfattning där patienten kan uppleva hallucinationer, vanföreställningar och desorganiserat tänkande. Dessa symtom påverkar betydligt personens förmåga att fungera i vardagen och kräver professionell behandling.
Schizofreni är den mest kända psykotiska störningen och drabbar cirka 1% av befolkningen. Tillståndet karakteriseras av positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar, samt negativa symtom som minskad känslomässig uttrycksförmåga och social isolering. Andra relaterade tillstånd inkluderar kortvarig psykotisk störning och schizoaffektiv störning.
Behandlingen av psykotiska störningar bygger främst på antipsykotiska läkemedel som finns tillgängliga på den svenska marknaden:
Primära behandlingsmål inkluderar symtomkontroll, förbättrad livskvalitet och social återintegration. Rehabilitering kombinerar farmakologisk behandling med psykosocial intervention, arbetsterapi och familjestöd för optimal återhämtning.
Regelbunden uppföljning är avgörande för att hantera potentiella biverkningar som viktökning, metabola förändringar och extrapyramidala symtom. Blodkontroller och EKG-övervakning rekommenderas för säker långtidsbehandling.
ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuroutvecklingsstörning som påverkar både barn och vuxna. Tillståndet karakteriseras av ihållande mönster av ouppmärksamhet, hyperaktivitet och impulsivitet som påverkar daglig funktion och utveckling.
Hos barn manifesteras ADHD ofta genom svårigheter att sitta stilla, följa instruktioner och slutföra uppgifter. Vuxna med ADHD kan uppleva problem med tidsplanering, organisation och relationella svårigheter. Diagnosen kräver att symtomen funnits sedan barndomen och påverkar flera livsområden.
ADHD-symtomen delas in i tre huvudkategorier:
Förstahandsbehandling för ADHD inkluderar stimulerande läkemedel som är vältolererade och effektiva. Metylfenidat finns som Concerta och Ritalin med olika frisättningsprofiler. Lisdexamfetamin (Elvanse) erbjuder långvarig effekt med lägre missbrukspotential.
Atomoxetin (Strattera) utgör ett viktigt icke-stimulerande alternativ för patienter som inte tolererar eller svarar på stimulantia. Dosering påbörjas försiktigt med gradvis ökning, och regelbunden uppföljning säkerställer optimal behandlingseffekt och minimerar biverkningar.
Sömnstörningar påverkar en betydande del av befolkningen och kan ha allvarliga konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa. I Sverige finns flera behandlingsalternativ tillgängliga för olika typer av sömnproblem.
De vanligaste sömnstörningarna inkluderar insomni, sömnapné, restless legs syndrome och circadianska rytmstörningar. Insomni, som kännetecknas av svårigheter att somna eller bibehålla sömn, är den mest förekommande sömnstörningen och påverkar upp till 30% av vuxna individer tillfälligt.
Svenska apotek erbjuder flera kategorier av sömnmedel på recept:
Långvarig användning av sömnmedel medför risker för toleransutveckling, beroende och kognitiva biverkningar. Icke-farmakologiska behandlingsalternativ som sömnhygien, kognitiv beteendeterapi för insomni (KBT-i) och avslappningstekniker rekommenderas ofta som förstahandsbehandling eller komplement till medicinering.
Ätstörningar är komplexa psykiatriska tillstånd som kräver specialiserad vård och ofta en kombination av psykologisk, medicinsk och nutritionell behandling. I Sverige behandlas dessa störningar inom både primärvård och specialistenheter.
Anorexia nervosa kännetecknas av restriktiv matintag och signifikant viktnedgång, medan bulimia nervosa involverar återkommande episoder av hetsätning följt av kompensatoriska beteenden. Hetsätningsstörning (BED) är den vanligaste ätstörningen och innebär regelbundna episoder av okontrollerat ätande utan kompensatoriska åtgärder.
Läkemedelsbehandling utgör en del av den multidisciplinära behandlingsansatsen:
Behandling av ätstörningar kräver noggrann medicinsk övervakning, särskilt avseende hjärt-kärlstatus, elektrolytbalans och benmineraldensitet. Regelbundna kontroller av vikt, vitala parametrar och laboratorievärden är essentiella för att säkerställa patientens säkerhet under behandlingsförloppet. Multidisciplinära team inkluderar läkare, psykologer, dietister och specialutbildade sjuksköterskor.
